Österslöv – TV-såpan som blev verklighet

Bykrogen2Julaftonsnatten 1998 knäppte Richard Nilsson av TV:n hemma i Österslöv. Efter att ha sett sista avsnittet av Svenska Hjärtan hade han bestämt sig.

Den fjärde och sista säsongen i den klassiska tv-serien som vann hela svenska folkets hjärtan under 80-och 90-talen avslutades med att huvudpersonerna startade ett pensionat.

Det skulle Richard göra nu. Sådant man tänker, men Richard gjorde det.

”Jag har ju alltid varit intresserad av mat och dryck och kände det skulle vara kul att testa något annat än det jag gjorde. Några år tidigare hade det varit en pub till salu i Kristianstad, jag hade en idé att göra en variant av Brasserie Lipp i Göteborg som då var hett. Men då övertalade brorsan mig att stanna kvar.”

Brorsan drev, och driver, Österslövs största företag, Värmebaronen, där Richard jobbade som säljare sedan 20 år tillbaka.

Efter julledigheten kunder Richard inte släppa tanken på att starta sitt pensionat, han letade runt i trakten. Men lösningen fanns närmare än han anat. En dag på jobbet föll blicken på rucklet på andra sidan vägen. En gammal stärkelsefabrik som militären under efterkrigstiden använt som mobiliseringsförråd. Det hade stått tomt sedan 80-talet och förfallet var stort.

Bykrogen_1Efter mycket detektivarbete i fastighetsregister m.m. stod det klart att försvaret fortfarande ägde huset och efter att Richard till slut hittade rätt person i den militära byråkratin visade det sig att stärkelsefabriken, som så många andra militärförråd, skulle säljas.

Richard och hans fru Marita räknade på affären och lade ett bud våren 1999 som verkade rimligt. Men affären gick i stöpet, någon hade lagt ett högre bud. Nu hade ju drömmen blivit en verklig framtidsplan – skulle de inte få köpa sitt blivande livsverk?

Tiden gick och inget hände med stärkelsefabriken. Richard blev allt mer otålig, inga alternativ kändes lika bra som det här. Så luciamorgonen 1999, knappt ett år efter att pensionatsidén hade fötts, då ringde en tjänsteman från Förvaret: ”Hej är du fortfarande intresserad, det andra budet är tillbakadraget!”.

Dagen därpå var Stärkelsefabriken i familjen Nilssons ägo.
Efter ett drygt års förvandling från förråd med stampat jordgolv till restaurang och hotell kunde Bykrogen öppna i Österslöv.

En lördag förmiddag ett drygt decennium senare med 18 timmars arbetsdagar, upp till 7 dagar i veckan konstaterar Richard:

”Vill man jobba mycket och tjäna lite så ska man starta krog!”

Men det är inget han ångrat en enda dag:

”Som livsstil är det fantastiskt, jag kanske hade haft mer på banken om jag varit kvar men jag hade inte haft lika roligt.”

Bykrogen_9_1

På ett sätt jobbar Richard kvar, då företaget Värmebaronen fått ett hotell och en restaurang tvärs över gatan.

”Brorsan är nöjd, han har fått en representationsmöjlighet, det är lätt att få kunder att komma och besöka honom med Bykrogen så nära”

Det är en bra balans mellan konferensgäster och privatgäster i veckorna respektive helgerna.

”Under helgerna har vi mycket lokala gäster, man vill gå ut och fira något eller bara träffa folk, söndagar är familjedagen då äter man söndagsmiddag här.”

Helgerna skiljer sig från veckodagarna även genom Richards bakgrund som trummis – musiken är central. Richards gamla trumset står alltid uppmonterat och redo.

”Vi har mycket musiker i trakten och några band som varvar här fredag och lördag, ibland kommer några och gästspelar. Olle Jönsson i Lasse Stefanz bor någon mil bort och har uppträtt spontant här. Då och då bokar vi band utifrån. Men stammisarna gillar våra ’husband’ som vet vilken nivå man ska ligga på både när det gäller musikval och volym.”

bykrogenagare

Den kulinariska inriktningen beskriver Richard som ”klassisk skånsk dining”. Traditionell husmanskost med en internationell mix. Efter som vi är i Skåne står maten i centrum och det som bidrar till att göra Bykrogen till ett populärt återkommande konferensställe är matlagningssköket.

”De första åren gick det bra men vi kände att vi behövde en extra puff och 2007 bestämde vi oss för att satsa fullt ut, vi byggde ut med 20 rum och ett matlagningskök, specialdesignat för våra gäster. I stort sett alla matlagningsevenemang på konferenser sker i det befintliga restaurangköket, vilket inte är optimalt. Det är inte en särskilt trevlig miljö att hänga i för gäster och den ordinarie verksamheten i köket begränsas.”

Matlagningsköket är kompletterat med en öppen spis och en sitthörna och upplevelsen är mer av ett välutrustat hemmakök, vilket ökar trivseln.

Men från hösten 2014 har det tillkommit nya matlagningsmöjligheter för gäster som gillar att står bakom grytorna när den intilliggande lilla snickeriverkstan byggts om till ytterligare ett matlagningskök. Här samsas köksredskapen med gamla hyvelbänkar och sågar.

”Det blir den sista stora investeringen hoppas jag. Jag har sagt att jag ska lägga av vid 55 och det är jag ju om några”, säger Richard, men verkar inte helt övertygad om den saken….